beautycode

Det var ett tag sedan som det rörde sig på vågen. Sista halvåret har jag stått stilla! Men nu sista veckan så känner jag att det är dags för ett "viktras" igen, Jag har lärt mig att känna igen symptomen...jag fryser och hjärtat  "rusar" jag känner också av ammoniak smaken i munnen som uppstår  kroppen bränner av fett. Plus att det liksom pirrar i "fettet" när det håller på att lösas upp. Snacka om att jag är i kontakt med min kropp, jag hänner av allt som händer. Precis som jag också känner av när det stannar upp och allt "arbetar" lite långsammare. Det märks framför allt på min puls...och andhämtning och att jag blir lugnare. Men nu så är det tvärtom...jag har svårt att sova..blir rastlös och känner som sagt extremt tydligt hur förbränningen är igång igen! Förmodligen så är detta det sista racet innan jag slutgilltligen når min idealvikt för min kropp. Eller rättare sagt innan jag når den vikt som kroppen tycker att den vill ha!

Första månaderna efter min magsäcksop så fullkomligt rasade kilona av mig. Efter tre månader hade jag tappat 25 kg..dryga 50 efter ett och ett halvt år. Snart har det gått två år (i nov) och det sista månaderna har det inte hänt någonting. Oavsett vad jag har gjort ätit eller motionerat så har det varit status Q. Men nu har kroppen liksom vaknat till liv...det är verkligen som om den lever sitt eget liv nuförtiden (och tur är väl det)  för när JAG tog hand om den så funkade det ju inge vidare. Så tack vare operationen så kan jag luta mig tillbaka och "bara" lyssna på vad kroppen vill. För nu så fungerar alla det  naturliga signaler som jag hade förstört med alla mina konstiga bantningsdieter, svält och mellan varven rent frosseri i sötsaker.
Nåja jag hänger helt enkelt "bara" med och känner tydligt att det händer saker i kroppen som snart kommer att visa sig på vågen igen!