beautycode

Att det är en väsentlig skillnad på självkänsla och självförtroende det vet det flesta. Även om det ibland är svårt att veta vad som är vad. Personligen är jag minst sagt en självsäker kvinna men med NOLL självkänsla yes det är sant! Jag kämpar daglig dags med att värdera mig själv enbart som den jag är och inte med vad jag GÖR. För det är här mitt stora problem ligger...jag är kaxig och stursk som få när det gäller mitt kunnande. Jag räds inte det minsta att säga att jag KAN det här och att jag VET att jag är duktig på mina områden (skönhet, kosmetik,hudvård, parfym och styling). Det kan vara väldigt provocerande att säga att man vet att man är bra på något. Framför allt så är det väldigt osvenskt...men det kanske är mina afrikanska gener som gör sig gällande här vad vet jag...haha

Att sälja och företräda en produkt/företag har alltid varit något som jag är bra på (förutsatt) att det ligger inom mitt kompetensområde. Men att "bara" sälja Bea som privat person är f-n inte lätt. Många som inte känner mig tror att jag är en person med huur mycket självförtroende som helst och"till Bea kan man säga vad som helst för hon är tuff".
FEL så fel någon blödigare och känsligare person än mig får man leta efter. Minsta lilla kritik eller negativa kommentar kan få mig ur spel  i flera dagar. Visst jag kan vara kaxig, men jag är aldrig medvetet elak och det är också en förbaskad skillnad. Mitt "mission in life" är att lyfta och promota andra. Kan jag få någon att må bra och känna sig nöjd med sig själv, ja då är jag nöjd det är mitt kvitto på att jag kan mitt jobb och är en schyst med-människa. Men hur ofta tror ni att någon har lyft upp mig...eh eh..ja inte är det ofta. Snarare tvärtom "hon tror ju att hon är något" ...."vilket självkänsla du verkar ha!?" "Du behöver komma ner på jorden"...eh komma ner...mitt stora problem är ju för f-n att jag INTE ens vet hur man LYFTER!?

Nope mina vänner det är ju det som ÄR problemet jag har ju INTE det, dvs självkänsla alltså!  Däremot så har jag självförtroende! Så det är ju inte för intet som jag har behov av bekräftelse och söker mig till forum där jag syns. Även fast jag vet att det inte kommer att leda till att min självkänsla blir bättre. Dessutom så retar man upp x-antal människor som tycker att "det var väl märkligt att den där jäkla människan dyker upp överallt". Många människor tror ju att bara jag syns så ÄR jag någon,,,,fel fel fel självkänslan ökar knappast av att du utsätter dig för detta!! Är Du inte en trygg person från början så lär Du knappast bli tryggare för att Du sticker ut och "märks".Men jag ser det som ren terapi..och det som inte dödar det härdar...haha. Ja gott folk det är inte lätt att vara människa och vem har sagt att det skall vara det.  Ju äldre jag blir desto tydligare blir det att den jag är inte alltid är lika med den som syns och märks!? Men jag är fortfarande förbaskat duktig på det jag GÖR...haha !!

Så här står det i Wikipedia

Självförtroende är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag och det kan höjas genom bekräftelse utifrån, eller tillfälligt höjas under exempel alkoholpåverkan. Självförtroendet kan snabbt tränas upp. Många blandar ihop begreppet med självkänsla, som är något helt annat.

Självkänsla är egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar samt förtjänt av framgång och välmående.

En sorts självkärlek som gör att du inte "vacklar" om du får kritik. Självkänsla anses av många hänga ihop med om man som barn fått uppleva kärlek eller inte.

Jag skall inte trötta er med några "tycka synd om/offer" historier. Men man behöver ju inte direkt vara någon raketforskare för att förstå att min bardom var allt annat än trygg och kärleksfull. Så folks vill ni att era barn skall ha BÅDE självförtroende och självkänsla se då till att ge dem MYCKET kärlek (det är det enda som man aldrig kan ge eller få för mkt av) och trygghet också naturligtvis. Ni vet barn gör inte som föräldrarna säger barn gör som föräldrarna gör. Tyvärr så har jag kommit på mig själv med att upprepa mina föräldrars något "omogna och korkade" beteende (usch..det är ju rena skräcken !) So sorry mina älskade barn...det enda jag kan säga till mitt försvar är att det är svårt att förmedla något man inte känner till Jag kan bara be er allra ödmjukast om ursäkt och hoppas att ni ändå har en bättre självkänsla än vad er självsäkra mamma har. Love u all!!