Stänga dörrar!
Redan som barn så "lärde" jag mig att om någonting var riktigt jobbigt så var det bara att "stänga dörren" och gå därifrån. Tyvärr så har det beteendet följt med mig genom livet. Istället för att reda upp och gå till botten eller som i vissa fall påpeka att det inte är ok så väljer jag helt fegt att bara lämna och gå. Många blir säkert förvånade över att jag säger detta, jag som är så verbal och verkar allt annat än blyg och konflikträdd!?
Men jag vet att andra som känner mig väl nickar igenkännande....- Bea...jo det stämmer hon "försvinner" när det hettar till! Jag VET att detta är min allra sämsta sida...och jag VET också att det ALDRIG gagnar någon eller något och allra minst mig själv! Men ändå...varje gång det är något som berör mig illa så kopplas "auto piloten" på och dörren åker igen med en jävla fart...BANG!!
Okey...kognitivt beteende..jobba med sig själv...personlighets utveckling..bla bla. JAAAAAAAAA...men jag har gjort och GÖR och FÖRSÖKER verkligen att inte fega ur och ta tag i jobbiga "saker". Men det är skitsvårt rent ut sagt! Jag blir 5 år skräckslagen och drar fortare än kvickt. Det är någon slags "överlevnads" instinkt som blinkar fara fara...alle man till båtarna typ!
Men Ni skall ju inte tro att bara för att man/jag slår igen dörren och kastar nyckeln så har jag glömt bort vad som finns där bakom. Nää inte det minsta...dörren bågnar och sprängs snart av all skit, konflikter, och jobba situationer som jag bara har stuvat in och låst igen med dubbla lås och kedjor..nåja tids nog så går den sönder och då ja då får jag väl ta konsekvenserna ...men just nu så föredrar jag att köpa en gallergrind och några extra lås det är vad jag klarar av..
By the way..."ytan" är min livlina...den håller mig flytande "däruppe." Utan den skulle jag sjunka som en gråsten ner till den allra djupaste avgrunden. Yta är alltså ICKE att förakta..hehe
Kommentarer
Trackback
