beautycode

Det har nu gått dryg 1,5 sedan min gastric bypas operation (magsäcks förminskning) gjordes. Trots det så har jag ännu inte riktigt lärt mig att äta 100 % rätt än!
Jag vet att det kanske låter konstigt, men tänk efter... Jag har haft ett stört mat beteende i 35 år!! Visserligen så har man permanent minskat min magsäck,
och det gör att jag blir lätt mätt. Men man har INTE raderat min "hårdisk" dvs mitt matbeteende styrs ju av min hjärna och DEN fungerar tyvärr likadant som tidigare.
Är jag ledsen vill jag äta, är jag glad, vill jag "fira" något, är jag nervös och behöver "lugna" ner mig vill jag äta osv osv....

Min absolut största utmaning nu är att inte låta mig styras av min känslomässiga "autopilot". För gör jag det ..ja då jäklar blir det inte så kul. Jag vet ju det men det  är
så  lät att  "bara" ta den där kakan eller chokladbiten. Många gånger så tar jag den utan att jag tänker på det. Men det dröjer inte många minuter innan jag blir varse om mitt
misstag. Äter jag för mycket socker så drabbas jag av hjärtklappning svettningar yrsel och värsta fall (vilket har hänt några gånger) kan jag svimma, är maten för fet så får jag
fruktansvärda kramper och illamående. Samma sak med snabba kol hydrater...(dom sväller ju i magen) så även väldigt lite blir snabbt mycket när det väl är i magen.

Till min stora glädja så ser jag ändå sakta men säkert  att jag håller på att göra en beteende förändring. Det kan gå veckor utan att  min gamla "aoutopilot" slår på och jag äter bra
och framför allt REGELBUNDET. Sedan så kanske jag hamnar i en stress period...och då märker jag att det händer något. Det är när jag t.ex inte "hinner" äta eller väljer att
vänta till ett senare tillfälle. Det är bara att inse...det finns inga genvägar, kroppen vill och måste ha frukost  lunch och middag på bestämda tider. Blodsockret skall ligga på
en jämn nivå...och det gör det bara jag äter vettigt (GI) och på bestämda tider.  Dom säger att det tar ca 3 år för kroppen och psyket att synka ihop sig efter en gastric bypass
tack och lov så har jag kommit mer än halvvägs.